Det svängs med massa fina ord och annat i dessa protokoll, eller besiktningsutlåtande som egentligen är ett mer korrekt ord.
Det är inte lätt som lekman att kunna tolka och förstå vad som står där.
Vi skall gå igenom några av de vanligaste sakerna som nämns och som man kanske inte riktigt fattar.
I grunden så finns det tre olika kategoriseringar i ett utlåtande; Notering, Riskanalys, Fortsatt teknisk utredning.
Notering: En notering innebär att besiktningspersonen hittat något som avviker från det normala, det kan vara färgsläpp på fönster, fasad, grundmur eller liknande. Alla hus har noteringar, även nybyggda hus. Detta är oftast inget som måste åtgärdas, i alla fall inte här och nu men det är bra att känna till.
Riskanalys: Om besiktningspersonen har skrivit ”Se riskanalys” så har hen hittat något som bedöms som antingen en känd riskkonstruktion eller något som kan innebära en betydande risk för husets hälsa. Ett exempel skulle kunna vara att taket är väldigt gammalt. Det finns inga tydliga tecken på att taket skulle läcka, inte vare sig på utsidan eller inne på vinden. Det är bara gammalt. Det säger sig självt att det finns en betydligt större risk att ett 40 år gammalt tak börjar läcka än ett som är 5 år. Ofta nämner man då också något som kallas för ”teknisk livslängd”, ett skrivbordsbegrepp som några välbetalda kontorsarbetare myntat för att förklara hur länge (i genomsnitt) som en byggnadsdel håller. Bara för att ett tak av betongpannor som har en ”teknisk livslängd” på 30 år har blivit 31 år så innebär det ju inte att det börjar läcka på sin 31:a födelsedag. Det kan mycket väl hålla i 20 år till (inte ovanligt) men risken ökar för varje dag. M.a.o. i just detta exempel, lägg med ett takbyte i din budget för huset.
Fortsatt teknisk utredning:
Detta är en väldigt vanlig anmärkning, och finns det inte på något av ställena blir man fundersam, för under diskmaskin har detta varit ett krav väldigt länge. På senare tid har man adderat kyl/frys och ganska nyligen infördes krav på diskbänkskåp.
Dessa skydd syftar till att leda fram eventuellt läckande vatten framåt så att man ser och upptäcker det och kan agera. Eftersom det oftast sitter sockel under skåpen och framför diskmaskinen så kan det läcka bra länge och gå ner i konstruktionen om golvet lutar åt fel håll under skåpen.
Under kyl och frys samma sak, men där finns ju ingen vatteninstallation (normalt), enstaka frysar har för is och kylar för kallt vatten (ovanligt). Men det bildas en massa kondensvatten i dessa skåp som skall förångas i en behållare ovanpå kompressorn, men om vattnet inte kommer dit för att hålet i skåpet är tätt kan vattnet rinna ut på annat sätt.
Faktiskt har det numera blivit ett krav på droppskydd under kyl och frys om dessa innehåller vatteninstallation.
Och får man strömavbrott så kan det vara ansenliga mängder vatten som tinar upp i en frys.
Sedan skall man ha koll på att om köket inte har haft någon större ombyggnad (flytt av vatten, avlopp, ventilation) så räknas det som en renovering och då gäller fortfarande de gamla kraven.
Vad man bör göra om man misstänker något problem här är att mäta fukthalten i golvet runt dessa delar. Ofta kan besiktningsmannen göra det som en tilläggstjänst.
Vad man skall hålla utkik efter är om det ligger exempelvis laminat eller trägolv i köket. Då kan man titta noggrant på skarvar i golvet, företrädesvis kortskarvarna som ofta reser sig och ”bubblar” om de blir utsatta för vatten/fukt.