Fukt i hus

Luftfuktighet

Luftfuktighet är generellt förklarat, vatten bundet i luften. Man pratar ofta om RF (Relativ luftfuktighet) eller AF (Absolut luftfuktighet).

Relativ luftfuktighet

Relativ luftfuktighet mäts i procent och anger mängden fukt (vatten) som luften innehåller
i förhållande till hur mycket den kan innehålla vid den aktuella temperaturen. Om denna andel når 100% så kommer kondens att fällas ut.

Absolut luftfuktighet

Absolut luftfuktighet anges oftast i g/m³ (gram per 1000 liter luft). Detta värde är fast vid varje given temperatur. Det finns vissa andra påverkande faktorer (höjd över havet, lufttryck (som ju varierar med höjd och väder) men de påverkar så lite så det är irrelevant.

Daggpunkt

Daggpunkten är egentligen den faktor vi behöver hålla mest koll på. Det är den temperatur där den just då rådande luftfuktigheten riskerar (kommer) att kondensera, d.v.s. fälla ut vatten i flytande form.

Vattens olika former

Om man försöker dra sig till minnes fysiklektionerna på högstadiet så minns vi förhoppningsvis att vatten som alla andra ämnen har en fryspunkt och en kokpunkt, d.v.s. de kan ha tre olika former: Fast (is), flytande (vatten) och gas (vattenånga). Vattnets förmåga att anta de olika formerna när det är utblandat med luft beror därmed på temperaturen då den bestämmer hur mycket vatten luften kan bära.

Då kommer vi äntligen in på hur det funkar med vatten/fukt i hus.

Andningsluft 

Luft kan vid en given temperatur innehålla en given mängd vatten, detta är en fysikalisk princip. I ett hus där vi bor så tillförs fukt från många håll. När vi andas så drar vi in luft i lungorna och när vi andas ut följer vattenånga med. Normalt har man en RF i ett boningshus på mellan 40 och 60%. Luften vi andas ut håller normalt en RF på 100%. Därav att det bildas imma när man andas på en glasruta eller en spegel. Vi svettas också, även i vila även om det inte märks. Normalt tillför en vuxen person ca 40-50g (gram) per timme till inomhusluften. M.a.o. tillför två vuxna personer sovandes i ett rum i 8 timmar ca 800g vatten. ca 8 dl alltså! 

Dusch och bad

När vi duschar eller badar så kommer varmt vatten ur kranen, det blir vattenånga som absorberas i luften.

Matlagning

Vid matlagning bildas också vattenånga, alla livsmedel innehåller vatten (eller tillförs vatten som förångas vid uppvärmning och detta vatten avges till luften.

Problem med fukt i hus

Allt detta vatten måste ta vägen någonstans och det blandas helt enkelt ut i luften. Om denna fuktiga luft inte ventileras bort och torrare luft tillförs så kommer vattnet att fällas ut som kondens på något eller några ställen i ditt hus. Det är det som blir problemet, framförallt i äldre hus.

I modernare hus har man alltid (om man bygger på modernt sätt) någon typ av fuktspärr/ångspärr i ytterväggar och tak mot yttertak eller kallvind. Detta brukar vara en plast som fästs och tätas innan man monterar ytskikt på väggar och i innertak alternativt bygger man ett installationsskikt för att kunna dra ledningar/rör mm i.

Denna spärr har som syfte att bromsa vattenångan innan den når en kallare del av ytterväggen där den riskerar att kondenseras till vatten. Om detta sker inne i en vägg så kommer det att bli blött i isoleringen i väggen och fuktskador och mikrobiell tillväxt (mögel) är ett faktum.

I äldre hus finns inte denna ångspärr på samma sätt, eller är åtminstone inte lika tät. Det innebär att fukt vandrar på ett helt annat sätt. Och det är här man måste tänka sig för väldigt noga innan man utför förändringar i form av tätare fönster, tilläggsisolering mm. Samma sak gäller förändringar i ventilation, borttagande av eldstäder, byte från olja, ved, pellets eller andra former av eldande uppvärmning till modernare former som värmepumpar av olika slag.

Hygroskopiska och icke hygroskopiska material

Olika material har olika egenskaper när de utsätts för fukt i form av vattenånga. 

Äldre byggmaterial är oftast hygroskopiska, det innebär att de kan absorbera fukt när det är fuktigare i luften, när det blir torrare kan de sedan avge denna fuktighet. Typiska material som är hygroskopiska är:

• Trä i alla former, även sågspån
• Lera
• Vissa stenmaterial och betong, beror på sammansättning
• Tegel
• Cellulosa-material (är ju iofs trä, men tar det separat ändå)
• Växtmaterial av olika slag (lavar i gamla fönster)

När man läser om dessa material och deras egenskaper får man en helt annan förståelse för att gamla hus byggdes av granitblock i grunden, timmer i väggarna som tätades mellan stockarna med lin eller annat växtmaterial (vass mm) och lera. Sedan isolerade man bjäklaget med sågspån och ibland lera eller andra spill av växter, sten mm.

Vidare blev det inte så tätt, varken i väggar eller runt fönster och dörrar, så ventilationen i huset skötte sig själv med det som kallas självdrag.

Om det dessutom finns en murstock som värmts med en vedspis som står på ett fundament som står i krypgrunden under huset så är det komplett!

Ett hus som har levt i över hundrafemtio år byggt på detta sätt där man bevarat dessa material utan förändringar mår oftast fantastiskt bra. Även om taket är dåligt och det läcker in lite här och där så kan materialen absorbera detta och sedan avge det när det blir torrare väder.

Sedan kommer vi moderna människor och förändrar detta på grund av att vi vill:

• Sänka uppvärmningskostnaderna
• minska kallras
• minska golvdrag
• få en behagligare inomhusmiljö
• Minska arbetsinsatsen (slippa hålla på med ved)

Och det är då vi förstör det som har fungerat fantastiskt i över hundrafemtio år.

Vi gör följande åtgärder som ger följande problem:

• Vi byter fönster, vilket leder till minskad tilluft i huset
  
• Vi tilläggsisolerar fasaden vilket leder till förflyttad daggpunkt i väggarna och minskar draget i väggarna, vi åsidosätter också eventuellt absorbtionen av fukt i timmerväggarna.
  
• Vi tilläggsisolerar vinden vilket minskar vandringen av varm luft som värmer vinden, vi sänker därmed temperaturen på vinden vilket sänker daggpunkten.
  I många fall tar vi också bort sågspånsisoleringen som finns och ersätter den med modern glasfiber eller stenull. Därmed har vi minskat andelen fukt som vinden kan absorbera.
  
• Vi ersätter vedspisen med en luft-luft värmepump som iofs cirkulerar inomhusluften men tillför ingen ny luft, därmed sänker vi ytterligare temperaturen på vinden och i krypgrunden, vi minskar eller tar bort självdraget i murstocken.

Helt plötsligt har vi dramatiskt ökat fukthalten inomhus samtidigt som vi har minskat ventilationen och huset blir sjukt! Och störst förändring får vi på vinden då den varma och numera mycket fuktigare inomhusluften stiger uppåt, letar sig igenom springor upp till vinden och när den fukten träffar yttertaket, speciellt under den kalla årstiden så kondenserar den på träet och det blir blött. Eftersom träet så småningom får en fuktkvot över 20% så kommer påväxt av mögel och annat att ske.
Det här är problem som många inte förstår.