Farorna med energieffektiviserande åtgärder
I äldre hus vill man oftast energieffektivisera för att minska sina kostnader för uppvärmning. Detta kan man göra på flera sätt, antingen genom att isolera huset bättre eller att installera mer effektiva former av uppvärmning. Alla dessa åtgärder innebär potentiellt stora risker att man gör ett friskt hus till ett sjukt hus.
Förändring av uppvärmningsform
Att förändra uppvärmningsformen i ett gammalt hus kan orsaka flera problem. Om huset har värmts upp med någon form av eldning så har murstocken i huset flera viktiga uppgifter. När man eldar, skapas varm rök som tack vare termik stiger uppåt. Detta innebär att hela murstocken hela vägen upp till skorstenen värms upp. Det innebär att den delen som passerar en vind kommer att tillföra värme till vinden. Vidare finns ofta (alltid) i äldre murstockar ventilationskanaler från andra rum i huset som syftar till att suga ut luft. Dessa kanaler slutar helt att fungera eller försämras kraftigt om man slutar elda eftersom den termiska effekten i skorstenen försvinner om man slutar elda. Vidare så står oftast en panna i en byggnad i källaren och avger värme i den delen av huset.
Eldar man i en eldstad eller en vedspis i ett kök i boningsplan så får man samma termiska effekter i murstocken, och man får även en uppvärmning av det fundament som oftast finns under dessa eldstäder nere i en krypgrund/torpargrund eller plintgrund, kan även finnas i en äldre källare.
M.a.o. sker följande försämringar i huset så fort man slutar elda:
- Uppvärmning av vind försvinner
- Uppvärmning av källare försvinner
- Uppvärmning av krypgrund försvinner
- Självdraget i huset via murstocken försvinner eller minskas kraftigt
Alla dessa försämringar kan vara förödande för inomhusklimatet i huset och de andra delarna.
Tilläggsisolering av fasad och/eller vind
På samma sätt som en förändring av uppvärmningen försämrar klimatet så riskerar en tilläggsisolering att göra samma sak. När man tilläggsisolerar fasaden på ett äldre hus kommer daggpunkten att förflyttas i väggen. Risk finns alltså att fukt som vandrar igenom väggen kondenserar på fel ställe, nämligen inne i isoleringen.
Tilläggsisolering av vind är förmodligen den enskilt största orsaken till att man gör ett friskt hus till ett sjukt hus.
Man ersätter ett hygroskopiskt material (sågspån) med ett dött material (glasull eller stenull), samtidigt som man sänker temperaturen på vinden och därmed förflyttar daggpunkten. Många försöker avhjälpa detta genom att öka ventilationen på vinden med “mögelstoppers” eller liknande, det är inte alltid en bra idé. De behöver dessutom underhållas genom rengöring.
Vad skall man göra då?
Vill man tilläggsisolera en vind i ett äldre hus så finns det några saker att tänka på för att få det så bra som möjligt.
- Ångspärra om det är möjligt! Skall man byta ytskikt mot vinden (våningen nedanför) kan man installera en ångspärr på den varma sidan, men den måste vara tät! Väldigt tät! Alla ytor i innertaket skall täckas och tätas, tejpade skarvar, täta med fog mot ev. balkar mm.
- Isolera med ett hygroskopiskt material som kan ta hand om den fukt/ånga som du trots allt inte kommer att kunna stoppa. Det kan vara träfiberisolering i skivor eller mattor (om det går att anpassa på ett bra sätt) men det lättaste är oftast någon form av lösullsisolering som sprutas in. Det kan vara lösull av träfiber, av cellulosa (söndertuggat tidningspapper) mm. Det finns flera varianter. Det viktiga är att materialet kan absorbera fukt för att senare avge den. Alla dessa material är också behandlade mot brand och mögel oftast med borsalter.
- En relativt ny metod som än så länge är lite oklart hur väl det fungerar i vårt klimat är sprayisolering av polyuretanskum. Det är i princip fogskum som sprutas på materialet och bildar ett homogent skikt som binder fast mot underlaget. Om detta görs på rätt sätt så bör det åtminstone i teorin vara ett väldigt bra alternativ. Detta görs då oftast mot den kalla delen av vinden, nämligen yttertaket. Det hindrar eventuell ånga att kondensera mot yttertaket. Och eftersom det är ett tätt material så kan ånga inte vandra in i det. Så skall det kunna kondensera någonstans så är det på isoleringens egen yta och eftersom den är oorganisk kan den inte mögla. Fick jag göra helt som jag vill i ett sådant gammalt hus hade jag sprayat detta mot yttertakets råspont och samtidigt isolera mot den varma delen med cellulosa, det känns som en bra kombination.
Problemet med många av dessa varianter och material är att det tar väldigt lång tid att utvärdera hur väl det fungerar. Så när nya rön kommer så tar det tid innan man vet om det fungerar.
Förändringar av ventilation
Det här är något man oftast inte tänker på alls. Och ventilation finns på många ställen i huset. I bodelarna av huset skall fuktig och smutsig luft forslas ut samtidigt som ren luft skall in. Därför har man oftast någon form av frånluftslösning som i gamla hus oftast ersatts av badrumsfläktar och köksfläkt. För att det skall fungera måste man också ha tilluft, det har man oftast i form av friskluftsventiler i väggar eller spaltventiler i fönster.
Vad man sällan tänker på är ventilation på vind eller i krypgrund när man gör massa förändringar. På både vind och i krypgrund så bör ventilationen faktiskt förändras över årstiderna. Så är man händig bör man bygga ventiler som kan öppnas och stängas automatiskt beroende på luftfuktigheten utomhus i relation till luftfuktigheten i grunden eller på vinden.