Byggregler & Lagar

Det finns idag ett mycket stort och väl utarbetat regelverk när det gäller byggnation och renoveringar. Dels finns Plan & Bygglagen som säger sitt, under den Plan & Byggförordningen. Dessa är lagar och tvingande regler som man inte får göra avsteg från.

Utöver det finns det ett sort antal branschorganisationer, bl.a GVK (Golvbranschens Våtrumskontroll), BKR (Byggkeramikrådet) som gemensamt ger ut branschregler.

Mitt emellan detta finns Boverket som ger ut sina Byggregler (BBR). Eftersom Boverket är en myndighet som är satta att tolka lagarna så blir deras regler tvingande (om de inte kallas allmänna råd).

Mycket av dessa regelverk är under stor förändring, men det kommer vi inte att lägga så stor kraft på här eftersom detta handlar mest om att köpa hus, inte att bygga hus. Det innebär att det är viktigare att titta historiskt på äldre regler än de som gäller idag.

En annan sak att ha i åtanke är att oavsett om reglerna är tvingande eller inte så kan ditt försäkringsbolag ha synpunkter på hur något är utfört. De kan minska eller helt slopa ersättning om man inte följt branschregler. Kanske att man kan driva frågan i rätten, men det klan bli dyrt och krångligt.

Renovering vs ombyggnation och vad (bransch)reglerna säger.

Kök

I vissa rum i ett hus är det jätteviktigt att hålla koll på vilka regler som gäller (eller som gällde) beroende på vad man gör.

  • Om man exempelvis renoverar ett kök utan att ändra dragning för vatten, avlopp och ventilation eller tillför andra vatten och avloppsledningar eller fler ventilationslösningar så behöver man inte följa Boverkets byggregler. Om man däremot gör förändringar i dessa installationer så måste regelverket följas hela vägen.

    Det innebär två saker:
  • Huset du tittar på för att ev. köpa kanske inte är så säkert gällande dessa delar som du har tänkt dig. Dock omfattas det av din försäkring.
  • Om köket har genomgått någon av dessa förändringar utan att man följt gällande regelverk innebär det högst troligt att en skada som rör dessa delar inte täcks av din försäkring. Detta ställer naturligtvis större krav på dig som köpare att se till att en skada inte inträffar.

    Exempel: Rörgenomföring i golv/underskåp under diskbänk skall enligt dagens regler ha ett installerat droppskydd som är helt tätt. Detta för att en vattenläcka under diskbänken skall upptäckas tidigt. Om man har renoverat köket utan ovan förändringar gäller inte detta. Det ökar potentiellt risken för att det kan finnas fuktskador. Sedan bör man ju oavsett säkerställa att vattenläckor inte sker eller att de upptäcks. Detta är ju liksom ren självbevarelsedrift som husägare. Om det är svårt att få det tätt i skåpet kan man enkelt installera en läckagesensor, det har jag gjort.

Våtrum

Badrum

Badrum skiljer sig dramatiskt från kök. Om man renoverar ett badrum så gäller regelverket oavsett om man ändrar rördragning eller ej men endast om man förändrar rummets tätskikt. Om du målar väggar och byter inredning men låter tätskiktet vara (ex. vis plastmatta) så följer detta de gamla regelverken tills du påverkar tätskiktet. Med andra ord måste alla nya regler följas vid ingrepp/ändring av tätskikt.

I badrum finns ju en hel radda med olika regler som skiljer sig lite beroende på var i badrummet det är. Det finns olika zoner och olika regler för dessa. Men regelverket är väldigt tydligt och innefattar nästan ner på skruvnivå hur det skall utföras.

Köper man ett hus med ett äldre badrum så skall man kontrollera att det är utfört enligt dåtidens regelverk. Det finns inga sådana här regler som är retroaktiva. Utan var det ok när det byggdes, så är det ok tills man börjar röra i det. Det finns förvisso retroaktiva byggregler, men de handlar primärt om personsäkerhet och tillgänglighetsanpassningar för funktionsnedsatta.

Dock finns ju alltid risker med äldre (även nyare) badrum. I min egen lilla värld så känns det helt galet att i ett trähus med oorganisk (glasull/stenull/cellplast) isolering i väggarna och golvet sedan montera kakel/klinker på dessa ytor och sedan stå och spola vatten på det flera gånger om dagen i 10-20 års tid och tro att det skall hålla. Det spelar ingen roll hur mycket tätskikt man klistrar dit och rollar på. Trähus rör sig mycket mer än man tror och förr eller senare så kommer tätskiktet att gå sönder och vatten tränga in!

I mina hus duschar man i duschkabin där avloppet går ner i golvbrunnen. Är den riktigt utförd och man håller den ren så att den inte svämmar över så är risken nästan noll för skador.

Ja, jag vet, det är inte lika snyggt, det är inte lika ”hotellkänsla” och känns lite 80/90-tal. Men jag vill inte ha vattenläckor i mitt hus, punkt!

Tvättstuga

Enligt dagens krav så skall golvet i en tvättstuga ha ett tätskikt som normalt dras upp 100mm på vägg. I övrigt gäller lite mildare regler jämfört med badrum. Det är bl.a. OK med rörgenomföringar i golv om det är korrekt utfört.

Dock är det ju samma sak här som med badrum och kök, har ingen påverkan gjorts på tätskiktet så gäller reglerna från när det utfördes.

”Gästtoalett”

Gästtoaletter är oftast små toalettutrymmen med endast en toalett och ett handfat. Dessa var tidigare inte inblandade i diskussioner runt våtrum alls. Du kunde ha ett plankgolv med heltäckningsmatta och rör genom golvet om du ville.

Numera har man skärpt detta och kräver precis som tvättstuga att det finns ett tätskikt med uppvik, men även här funkar det med rör genom golv om det är riktigt gjort.

Men, gamla regler gäller om inga förändringar har skett i form av installationer, d.v.s. byte av handfat på samma plats, byte av toalett på samma plats = inga nya krav utan utförandetidens regler gäller.

Vad betyder detta då för mig som husköpare?

Det innebär att det kan finnas större risker med husets rum med vatteninstallationer än du har tänkt dig eftersom rummen kan vara utförda enligt ett gammalt regelverk även om de ser nya och fräscha ut. Här får man lite ”känna efter” på säljaren vad det är för typ av person. Har de bott i huset länge, ser det välgjort ut, luktar det fräscht? Då är det nog ingen större fara då de sannolikt har tagit hand om sitt hus och undvikit skador. Är det omgjort nyligen av någon som ägt huset i två år och skall sälja snabbt så kanske man får fundera lite extra.

Men å andra sidan så byggs det varje dag i Sverige ett antal fuskbyggda badrum och tvättstugor av klåpare till hantverkare med låga priser och mycket snack där kunderna om 3,5,7 eller 10 år kommer att få en tråkig överraskning på grund av en skada. Och om man vänder sig till företaget då så har de konkursat för länge sedan, men kunden fick i alla fall ett ”fint” intyg när de gjort rummet.