Det finns ett antal riskkonstruktioner och andra saker som man skall vara uppmärksam på när man tittar på lite äldre hus. Och många av dessa följer vissa årtionden mer specifikt.
Vidare är det faktiskt så att ett hus som tidigare var friskt kan bli sjukt på grund av åtgärder ägaren gör av ren välvilja och av miljöhänsyn. Ett äldre hus med självdrag och murstockar kan bli mycket sjukt av att få tilläggsisolering, bergvärme och nya fönster.
Därför är det viktigt att man vet vad man gör när man renoverar äldre hus och att man tar hänsyn till de risker som finns.
Vi börjar med vanliga fel och går utifrån och in samt nerifrån och upp.
Dränering
Krypgrund
Om huset står på en krypgrund kan den vara gjord på flera sätt och det finns olika typer av krypgrunder. Det här avsnitten handlar i princip endast om uteluftsventilerade grunder.
Gamla hus, 90 år eller äldre (fram till ca 30-40-talet), stenblock med syll/ytterväggar och jord under. Om dräneringen är ok eller marken sluttar är det sällan problem här. Finns det fortfarande en eldstad i huset (som används) som står på ett fundament ner i grunden är det ännu bättre. Kan man komma åt utrymmet, inspektera det noga, lukta titta och mät fuktkvot i virket. Marken under huset skall vara torr. Finns det gammalt organiskt material under huset (byggvirke, skräp, tidningspapper mm och även löv kan detta vara en fara och risk). Här är ögon, lukt och fuktmätare dina viktigaste redskap. Finns det tecken på fukt och röta, undersök noga! Här skall man vara försiktig med att isolera golvet i huset och fortsätta elda i eldstaden om den finns. Den bidrar till att hålla det varmt och torrt i grunden.
Medelgamla hus, 40-90 år (40-(80)90-talet)
Nyare hus har oftast antingen en täckt/förbyggd plintgrund vilket blir en sorts krypgrund eller en modernare form av krypgrund. Båda dessa brukar kombineras med ett rejält kapillärbrytande skikt och gärna uppschaktat så att huset står lite på en höjd. I dessa typer av grunder är det inte lika vanligt med problem då de är uppförda efter att man hade upptäckt alla brister med grundformen. Man skall dock vara vaksam på ansamlingar av inblåsande löv, annat organiskt material (byggspill) och att diverse djur trivs med att bygga bo på sådana platser. Det kan snabbt orsaka problem.
Källare
Källare kan se ut på nästan lika många olika sätt som krypgrunder. Riktigt gamla hus med granitblock där oftast bara en del är källare till platsgjutna betongväggar med gjuten platta i botten. Gemensamt är att de är oerhört beroende av dräneringen för att fungera bra.
Viktigt att notera om de flesta källare är också att i nästan alla hus från 30-talet och framåt (tills man slutade med källare) så finns det ingen isolering i botten. Det var vanligt att man gjöt en betongsula att ställa grundmurarna på, sedan hällde/krattade man ut betong mellan väggarna direkt på marken. Detta innebär att i de allra flesta sådana hus så kommer det, oavsett hur bra och ny dräneringen är krypa upp fukt från marken in i denna betong. Med andra ord är ett sådant källargolv alltid mer eller mindre fuktigt. Många som köper äldre hus och dränerar efter konstens alla regler tror att man blir av med detta problem, men i de allra flesta fall blir alltså detta problem kvar.
I de äldsta husen är det sällan problem om inte dräneringen blivit skadad. I de modernare varierar det stort. Här får man leta efter fuktgenomslag på väggar, mäta fukthalt i material (både betong och ev. trä) och spetsa ögon och näsa. Det är ok om det luktar källare men det får inte lukta mögel. Gemensamt för alla källare är att om det är målat på insidan skall det vara en diffusionsöppen färg som kan andas. Det kommer alltid att finnas en viss fuktighet (mer eller mindre) i en källarvägg och den måste kunna vandra ut genom färgen. I alla typer av källare finns en grundregel; inget organiskt byggmaterial i kontakt med betongen! Har man reglat upp väggar i en källare skall man vara mycket vaksam, i synnerhet om det är gjort ett antal år tillbaka. Troligt är att reglarna är ruttna och isoleringen full med mögel. Jag skulle aldrig köpa ett hus med uppreglade väggar i en källare utan att få göra en förstörande provning. Håltagning för att lukta, känna och mäta.
Platta på mark
Platta på mark är en grundläggningstyp som har använts under mycket lång tid. Årtal dyker upp från 50, 60 och 70-talen. Även innan det förekom det att man gjöt platta i botten på källare. Gemensamt är att fram till ca 60-talet så gjöt man plattan på nästan vad som helst. Jord, grus, sand mm fungerade. Markfukt som steg upp genom plattan tack vare kapillärkrafter gjorde detta till en riktigt dålig konstruktion. Man började då att gjuta ovanpå ett kapillärbrytande skikt av tvättad makadam och trodde att det skulle lösa problemet. Vad man inte tänkte på var att om man isolerar ovanpå det så kan det ändå uppstå något som kallas för kapillärkondensation vilket kan ge fuktutfällning inuti materialen. Med andra ord var detta inte bra heller. Efter det började man att isolera under plattan, primärt med cellplast vilket gör att plattan hela tiden är “varm”. Detta gör att man minimerar riskerna för att problem med fukt och kondensation skall uppstå. För att detta skall fungera är det naturligtvis jätteviktigt att dräneringen runt plattan fungerar som den skall så att plattan inte kan suga upp fukt någon annanstans ifrån.
Idag är platta på mark den absolut vanligaste grundläggningsformen för småhus även om vissa husleverantörer jobbar med exempelvis krypgrund.
Platta på mark är generellt svårbesiktigat då man inte kan se armering och isolering efter att plattan är gjuten, inte heller ingjutna rör för el, vatten, golvvärme, avlopp mm
Risker med platta på mark
Fasad
Fasaden på ett hus är dess klimatskal som skall skydda ytterväggarna från vädrets makter. Fasaden består av ytterväggar, ytterdörrar och fönster. Fasadmaterial finns i ofantligt många olika varianter och varje variant har sina egenheter och sina risker.
Träfasad
Träfasad är otroligt vanligt och består av liggande eller stående panel som målats, laserats eller oljats. Beroende på ytbehandling är den olika känslig för vädrets makter.
Det kan vara svårt att kontrollera skicket på en fasad då den kan se nymålad och fräsch ut men träet kan vara ruttet under färgen. Här får man försöka hitta ställen där man kan komma åt att se hur träet ser ut.
Saker att kolla extra noga på träfasad:
- Runt fönster, där finns ofta risker, både i form av bristande omfattningar (lister, plåtar mm).
- Ändträ på fasadbrädor, skall alltid vara målat och helst snedkapat, s.k. droppnäsa som gör att vatten som rinner utmed fasaden droppar av från spetsen snarare än att vända in i underdelens ändträ.
- Om huset har s.k. offerbräda så får man inspektera noga mellan fasadbrädorna och offerbrädan, där skall vara tätt och välmålat. Här är stor risk för rötangrepp då vatten lätt blir stående när det rinner ner från fasaden.
- Sättningar som har gjort att fasadbrädorna blir stående mot grundmur eller liknande.
På bilden ser det ju ut som att någon byggt det så vilket är galet fel, men på mitt hus hade jag en sten i grunden som över tid tryckt sig något utåt med påföljd att panelen stod ovanpå stenen, dessutom hade någon tidigare ägare putsat runt så det blev som en lite skål där vatten blev stående. Vid fasadbyte sattes helt enkelt en dropplåt som går ut över stenen och ny fasad ovanför plåten. På det hörnet fick även syllen repareras då rötan letat sig in dit.
Ytbehandling träfasad
Beroende på hur fasaden har behandlats finns större eller mindre risker. Är den målad med plastfärg är det stor risk att den ruttnar.
Tilläggsisolering
Enstegstätad putsfasad
Enstegstätade
Vind
Vinden är en av de svåraste och viktigaste delarna att ha koll på som husköpare. Vinden är oftast ett stort problemområde, framförallt i lite äldre hus. Och väldigt många åtgärder man gör för att exempelvis energieffektivisera sitt hus riskerar att göra vinden till ett ännu större problem. Detta är något som få känner till och därför ökar problemen med fuktiga och mögelskadade vindar i äldre hus.
För att veta vad man skall leta efter är det viktigt att förstå hur vissa saker fungerar rent fysiskt i ett hus, eller i naturen i stort.
Därför hänvisar jag här till det mer allmänna avsnittet om fukt i hus där finns väl uttryckt om riskerna med fukt på vind.